Jag tror att när det gäller rutiner hos barn så är det A och O.
Ja märker själv på Milo hur beroende han är av rutiner, och då menar ja framförallt sovrutiner.
Och inte bara tiden han sover på utan även sättet han somnat på!
Milo har ända sen han föddes i stort sett somnat i sin säng runt halv åtta på kvällen, utan problem, det enda vi behövt göra är att kanske buffa på rumpan i nån minut, eller bara hållt en hand på hans rygg.
Och det funkar ju visserligen fortfarande bra, det kan ta ca tio minuter längre tid nu bara, han ska prata och göra så mycket annat;)
Nu har vi pratat om att han måste lära sej att somna själv, vi ska ju faktiskt inte behöva stå där inne och buffa rumpan. Men varje gång vi lämnat honom själv i sängen så blir han hysterisk och efter några minuter ger man sej och tycker så synd om honom, hönsmamma som man är ;)
Men nu har vi sagt att vi iallafall ska ge det några dagar, testa att han dricker sin välling i sängen och sen somnar där helt själv.
Vi började idag, men det gick verkligen åt pipan, han grät och grät o efter 30 minuter så gick ja in och va hade hänt, jo han hade bajsat.. stackarn!
Tror ni ja kände mej hemsk???
Japp det gjorde jag.
Så efter ett blöjbyte så la ja honom i hans säng och klappa honom lite på huvudet och så somna han så gott.
Rutiner är rutiner och han somnar bäst när vi gör som vi alltid gjort.
Men imorrn testar vi igen och funkar det inte efter en vecka så går vi tillbaka till det gamla vanliga utan att göra en stor grej av det, så får vi försöka på nytt om några veckor igen:)
Är det nån som har tips om hur man ska få dom att somna själva i sin säng, så är det jätte välkommet:)