Paniken stiger sakta men säkert

Igår gjorde jag ordningen Emma i håret och då insåg jag att ja verkligen börjar sakna att klippa och färga håret på folk, träffa nya männsikor att bolla ideér med.

Men sen när ja gick och la mej igår, så kom ångesten krypandes över mej och ja fick en stor klump i magen!
När ja väl börjar jobba så betyder det att Milo ska börja på dagis och samtidigt som ja ler vid tanken så skrämmer den mej nåt fruktansvärt.

Det blir inte många timmar om dagen som ja får träffa min son, har jag tur så hinner ja hem till det är dags för vällning och sen e de bara god natt o så ska Milo sova.
Men vissa kvällar kommer han sova när ja kommer hem och då kanske ja bara träffat honom en timme eller så på morgonen innan ja lämnar honom på dagis!

Det är det värsta med att jobba som man gör, det är inga roliga arbetstider o eftersom ja pendlar till jobbet så måste ja åka mycket tidigare på morgonen och så kommer ja hem så mycket senare.

Jag mår dåligt över det här, jag vet att det är det verkliga livet och att dom flesta har det så, och ja kommer säkert också vänja mej, men just nu känner ja bara hur paniken stiger.
Jag vill umgås med min son, hade ja kunnat gå ner till havtid så hade ja gjort det, men pengar måste man ju ha för att överleva.

Och det som känns värst är att ja redan nu börjat känna så här och ja ska inte börja jobba förns i september, jag hoppas inte ja kommer känna såhär alla dom månaderna det är kvar tills dess.
Jag vill njuta av tiden jag har med Milo nu!

Ni med barn i Milos ålder, hur känner ni inför dagis start och med att börja jobba?

Och ni som redan har barn på dagis hur funkar det, hur ofta träffar ni era barn?

Vore tacksam om alla svarade men allra helst dom som jobbar inom handels eller har liknande arbetstider som en frisör:)

Övning ger färdighet

Milo och jag har övat på det här med att ta några steg idag, det har väl gått sådär.
Ett steg lite då och då man Milo skrattar mest, sätter sej på rumpan och kryper iväg i raketfart:)
Busungen, han tycker nog mamma e dum som trälar med honom haha, han går ju såklart när han själv är redo för det, men det är ju kul och se hur han tänker, för det syns att han hinner tänka miljoner tankar medans han står och tvekar om han ska ta ett steg eller om han helt enkelt ska sätta sej ner;)
Min tuffing i sin adidas outfit häromdagen:)

God morgon torsdag

Då va dagen kommen då vi äntligen ska träffa alla fina mammor med barn igen:)

Är två veckor sen sist nu, eftersom Milo va sjuk förra veckan, allldeles för lång tid!!

Synd att det blåser halv storm ute, promenaderna blir inte fullt så sköna då, men men det kopplar vi bort genom att prata om lördag;)

Och va händer då då?
Jo vi mammor ska nämligen ses UTAN barn och utan kaffe o saft i glasen, det byter vi ut mot lite starkare drycker;)

Nu ska ja krama och gosa med min buse innan vi ska åka:)

Ha en underbar dag:)

Vårväder

Ute på en underbar promenad, vårkänslorna spirar:)

Mysmorgon;)

Dagen började med sovmorgon till 8.30, så den började ju bra, vi åt en mysig frukost ihop, jag o Milo.

Sen skulle ja dammsuga, det var ett måste idag, då fick Milo ett utbrott då han helt plötsligt blivit rädd för dammsugaren, men han kan ändå inte låta bli att följa efter den;)

Sen var det min tur att få ett utbrott då Milo tog en kruka och vände den upp och ner så det hamnade jord på hela köksgolvet.

Dags att ta fram dammsugaren igen, och vem får ett utbrott då, jo Milo....

3 utbrott och klockan är inte ens 11, men solen skiner och vi ska snart ut och njuta av det fina vädret och så hoppas vi på en lugnare eftermiddag:)

Vad hittar ni på en sån här fin dag?

Ny månad

Första feburari är snart slut, ibland önskar jag att det var fler timmar på dygnet, dagarna bara flyger förbi och ja hinner knappt ingenting!

Även inatt sov Milo hela natten, skönt nu är han sej själv igen, peppar peppar;)
Milos morfar kom imorse o va barnvakt i några timmar medans ja drog till vårdcentarelen där jag hade en tid hos läkaren, för att undersöka dom nedre regionerna som inte riktigt har fungerat som det ska, sen ja fick tillbaka min mens (augusti) så har ja haft mens typ hela tiden, 20 dagar i månaden ungefär och då har ja ändå ätit dom p-piller ja åt innan ja fick Milo, men ja gav det några månader, tänkte att det säkert är lite oregelbundet och lite mer så här när det kommer tillbaka.
Men att ha mens i en vecka och sen försvinner det i 2 dagar för att sen komma tillbaka o vara i en vecka igen, det är INGET kul kan ja säga;) det förstör en hel del och ja har haft en frustrerad sambo här hemma kan ja säga haha;9
Jag som bara hade 2 dagar mens innan Milo kom!
Men en undersökning blev det och jag gick där ifrån med ett recept på nya piller, hoppas det funkar bättre nu:)

En promenad, lunch och umgänge med Emma o Lowa har vi hunnit med idag också, Milo är förkyld och Lowa är förkyld och båda barnen har varit instängda i flera dagar nu och då båda är "sjuka" så kan ju dom leka med varandra och det uppskattades:)

Taskig mamma har ja varit idag, fy ja skäms...
Milo har varit på värsta humöret nu sista timmen innan läggning, Johan va och tränade och ja va allmänt frustrerad då det bara gnällts, han var nog trött, han sov inte så jätte länge på eftermiddan!
Men nu till det hemska, för att ja skulle få en kvart utan gnäll och bara få sitta ner i lugnets vrå, så satte ja Milo i matstolen med en massa majskrokar framför sej.....
Snacka om mutad, och ja känner mej så hemsk, lillen va ju bara trött.
Vart visserligen på mycket bättre humör, men ja kände mej hemsk ändå, men en halvtimme innan han somnade så satt vi o busade på hans rum, då kände ja mej bättre:)

Och nu sover han som en stock:)

Nu blir det att titta på Sofias änglar, fram med en massa papper, för jäklar va man gråter, hur sorgligt som helst!
Tittade ni förra veckan??

Nu fick ja skriva av mej lite, ha en mysig tisdagkväll alla fina läsare:)

God morgon

God morgon säger Milo som alltid vaknar på ett strålande humör:)