Då hade ja lite små panik, tankar som, tänk om han inte trivs, ska ja verkligen lämna MITT barn till främmande människor!
Vet dom verkligen hur dom ska trösta om han gråter, tänk om nån är elak emot honom eller han mot nåt annat barn.
Ja det var en massa tankar som snurra och dagis var inget ja längtade efter!
Men nu känner ja helt annorlunda, ja tror Milo kommer älska dagis:)
Förstår inte varför ja egentligen har tvekat, han är ju en väldigt glad och social kille, som för det mesta inte bryr sej ett dugg om mej och Johan;)
Dessutom så känner vi två av hans förskolelärare litegrann så det är också en trygghet:)
Så nu ser vi med spänning fram emot den 24 aug då den stora dagen är här:)

Vad har ni för erfarenhet när det gäller dagis?
Nån som tänkt som jag?
- Posted using BlogPress from my iPhone
















