tisdag 22 juni 2010

Känner mitt barn


En stor fundering som ja hade när jag va gravid var: kommer folk lägga sej i hur jag uppfostrar/tar hand om mitt barn, kommer folk säga att ja ska göra si o så.
Vet att folk bara vill väl, men jag frågar ju om de e nåt ja undrar över!
Jag har haft tur, för sen Milo kom så e de ingen som har lagt sej i hur vi tar hand om honom:)
Det är ju faktiskt så här att de e jag o johan som känner Milo mest o vi vet när han är hungrig lr när han är trött lr har lite ont i magen lr så!
Men så efter dopet i församlingshemmet så va de en liten stund han vart lite pipplig o började gråta lite, och då menar ja lite, va mest pippel,MEN genast så tror alla att han är hungrig!
Nä han e inte hungrig sa jag, jag hör precis när han e hungrig för då skriker han verkligen, så de går inte att ta miste på, men nä då visst va han hungrig enligt alla andra, de såg ja väl, så som han tutta på sin hand!
Jo visst men han tuttar jämt på sin hand, nu är han bara trött sa ja!
Men nä!
Men ja tog han i min famn och han somnade inom 2 min, så va han hungrig.. nä han va trött!!
Blir så trött, för ett tag va ja nästan nära på att ge han mat bara för att ja inte ville att folk skulle tro att han inte fick mat, fast ja egentligen visste att de inte va därför han va pipplig!
Men de e ju faktiskt så att man inte stoppa flaskan i mun på dom så fort dom gråter.
Vet att folk bara vill väl, men dom måste även komma ihåg att jag är hans mamma o för de första så vet ja ju när han fick mat senast o de visste inte dom o han äter bara var 4-5 timma nu sen han började få ersättning!

Hoppas att de bara va då de blev så här, för jag tar hand om mitt barn, ja lovar ja svälter han inte, och de borde synas på han, han e ju våran lilla knubbis, finaste i världen:)

xoxo

3 kommentarer:

Sandra sa...

Alla föräldrar känner sitt barn bäst, men det är visst lite svårt för utomstående att lägga näsan i blöt =) De vill gärna ha ett litet ord med i allt som rör det lilla livet. Och det kommer man nog aldrig ifrån....
Kram kram

Hella sa...

Tyvärr är det ofta så.. Händer hela tiden hos oss. Nu däremot nu när mina börjar bli lite större har det blivit att alla andra vill uppfostra mina barn, Som om de skulle kunna det bättre än mej. Folk e så träliga. Usch blir så arg ibland när de säger till min son innan jag ens fått chansen. klart folk får säga till om han gör fel men jag ska vell få hinna säga till först. Oj nu vart det värsta inlägget här.. ;) som alltid när jag sätter igång.. haha..
Men iallafall, du vet bäst :) Din son inte deras! :) Kram trevlig midsommar!

pindur sa...

förstår att det måste vara jobbigt, men det finns nog alltid såna som anser sig vara "supermammor" som kan allt. Jag tycker ni är kanonbra föräldrar gumman. Ses snart igen, på Storan kanske? :) kram